Ångest!

Jag lovade mig själv från början att om jag nu ska ha en blogg om hundarna ska den vara ärlig. Det betyder: få inte saker att låta bättre än vad dom är och berätta även dåliga saker. Så är kommer en dålig sak.

Kommer hem från en tillställning med jobbet och möts som vanligt av två glada hundar i dörren. Frågar Diana om hon varit ute med hundarna och hon svarar "ja det har jag men det gick inte så bra". Herregud tänker jag vad sjutton har hänt. "Ikaros har bråkat på en annan hund". Herregud herregud och åter herregud. Nu är det svårt för jag var inte själv där och Diana är inte van vid såna här situationer så hon har svårt att analysera det åt mig för henne är det svårt att se skillnad på ett slagsmål och bråk på liv och död. Jag har ingen aning om hur allvarligt det var men det som hände var att Diana kommer ut genom porten och på andra sidan gatan går en liten vit hund. Ozzy börjar skälla och dra så hon lägger sin energi på att hålla honom men då lyckas Ikaros slita sig. Han springer nästan fram till hunden och stannar sen går han fram sista biten och skäller. Efter det vet inte Diana riktigt vad som hände men troligtvis ryker hundarna ihop. Ägaren lyfter upp sin hund och springer. När jag skriver just den biten kan jag inte annat än att skratta lite, vissa hundägare har verkligen ingen koll på hur man hanterar svåra hundsituationer. Men jag undrar självklart hur det gick för den här hunden, jag är en ärlig person och om min hund på något sätt orsakat den hunden någon skada så är det mitt ansvar som hundägare att ersätta, tror viserligen inte det blev några skador. Andra tankar jag har är hade det aldrig hänt om det hade varit jag som gått med honom, vill gärna tro att jag skulle kunnat stoppat honom, eller hade inte det spelat någon roll. Just nu önskar jag bara att jag aldrig gått på den där jobb grejen för då hade det här aldrig hänt. Jag vet att Ikaros har varit osäker på andra hundar länge och det första han gör när han träffar en annan hund är att testa den genom att skälla och vara dominat. Jag har sån jävla ånget just nu. Jag har en hund som själv blivit påflugen och nu känns det som jag har en sån hund jag själv är rädd för. Tanke på att folk går runt och är rädda för mina hundar känns inte heller så bra. En annan sak jag tänker på är hur mycket påverkar Ozzy Ikaros. Om jag är själv med Ikaros skulle han aldrig göra nått det är jag hundra procent säker på. När vi är ute bara han och jag är han nästintill ointresserad av andra hundar. Kan det vara att han vill försvara Ozzy på nått sätt? Så nu har jag en otroligt skärrad Diana här hemma som tror att det här är hennes fel om det är någons fel så är det mitt, jag känner mig som ett totalt misslyckande. Det gör så jävla ont att inte kunna lita på honom. Saken är den att Ikaros har inte sprungit fram till en annan hund på väldigt väldigt länge, förutom hunden som sprang fram till honom när han var lös och Ikaros möte upp den halvvägs. Han har verkligen inget intresse att springa fram till främmande hundar och det får mig verkligen att tro att Ozzy är anledningen men är det så vet jag verkligen inte vart jag ska börja för att lösa problemet.

Jaja, ska sova på saken misstänker att det inte kommer kännas riktigt lika mörkt imorgon. Jag vill gärna tro att min lilla Ikaros finns där inne någonstans, killen han var innan vi flyttade till förra lägenheten i Ryd, innan han blev attackerad av den där jävla hunden.