Rallylydnad

I fredags var det tjejmiddag hemma hos Linnea. Hon hade fixat jättegod mat och fantastisk efterrätt. Här fjäskar jag in mig hos min favvo shibah i hela världen. Zumi och Ikaros har lika härliga pussar så det är klart jag kände mig som hemme dirket.



Rallylydnads kursen började som en ren katastrof igår. Ikaros var totalt ointresserad av mig men det visade sig vara det bästa som kunde hända för det ledde til en "eye opening experience". Jag ställer alldeles för låga krav på honom och låter honom köra med mig. Jag är för tjatig och daddig när han är ointresserad. Jag har fått jättemånga bra verktyg av Anita att arbeta med och jag ser fram emot när skolan lugnar sig lite och jag får mer tid för träning.

Idag körde jag ett kort träningspass med hundarna inomhus. Jag körde extern belöning med båda och Ozzy fattade direkt och var riktigt på. Först försökte han smita fram men så fort han förstod att han fick ett varsågod när han utfört vad jag bad honom om så funkade det jättebra.

Ikaros tyckte inte att detta var lika roligt. Han blev mest förvirrad och lade sig ner. Men efter jag sänkte kravet på vad han skulle behöva göra för att få belöningen funkade det bättre. Ikaros brukar generellt vara väldigt fokuserad när vi tränar inte, inte så konstigt efter som det inte finns några störningar, men idag var han uppe i det blå och kunde verkligen inte förstå vad jag ville att han skulle göra.

Usch det är inget kul att vilja mer än vad man har kapacitet och energi att genomföra, det är dömt att misslyckas redan innan man börjat. Är det för tidigt att säga att jag längtar till sommaren...jag tror det...