Agility är riktigt jäkla kul!

När allt annat känns som skit kan man förlita sig på att agility alltid är kul. Idag på kursen var Ozzy riktigt duktig. Vi körde bakombyten och jag kan lova att det mest var jag som inte hängde med. Jag tycker i alla fall att vi börjar få upp en bra fart. Jag måste bara fortsätta våga springa på och inte vara rädd för att ramla. Yvonne sa idag att det är vanligt att folk har fotbollsskor när de tränar och jag kan förstå det. Det krävs inte mycket för att det ska bli riktigt halt.

Idag har jag träffat Anna och då tränade Ozzy och jag slalom i stora mängder. Han börjar faktiskt fatta rätt bra nu men det är långt kvar för man vill ju gärna ha lite fart i momentet också. Jag fick i alla fall använda slalompinnarna jag fick i födelsedagspresent. Till Ikaros hade jag lagt ett spår som gick katastrofalt dåligt. Inte nog med att telefonen ringde precis när vi skulle börja så var det personer som stod mitt där jag hade gått hans spår och höll på med något suspekt. På något mirakulöst sätt hittade han slutet men jag vet inte hur och vägen dit var inte den jag gick.

Ikaros har börjat spår upp och jaga harar...inte kul tycker jag som inte haft det problemet med honom tidigare. Dessutom är jakt något jag ser allvarligt på och det är inte okej att hålla på med det så nu får han gå i lina tills det är löst.

Lite roligare är att jag tagit mod till mig och beslutat att jag ska göra tävlingsdebut i lydnad tillsammans med Johanna i november någon gång. Det får gå som det går. Dessutom ska jag och Ozzy vara med på HU's KM om jag kan få ledigt. Jag har insett att jag måste våga lite och inte vara så rädd för att misslyckas.