Hundaran har förstås haft det bra ända. Magnus har tagit dom flesta långpromenaderna med Ikaros och jag har försök aktivera hundarna så mycket jag kan hemma. Det är märkligt hur bra dom lyssnat trots att jag har låtit som en döende kråka.
Annars är allt bra. Ozzy drar i kopplet som en annan galning och har glömt allt förutom Ozzy kom och vart mattes godisficka är. Ozzy har inte längre ögonkontakt med mig utan med godisfickan, hans nu mera bästa vän.
Jag älskar verkligen mina fina killar dom blir så glada för så lite, precis som deras matte :D
Så en liten bild på min lilla boll i snön skulkandes på sin bror
1 kommentar:
han ser lite läskig ut på sista bilden! ;)
det är verkligen helt hopplöst att vara sjuk när man har hundar, tur att man är två iaf!
Skicka en kommentar