lördag 8 november 2008

och så plötsligt händer det...

Igår när Magnus och jag var uppe i skogen med hundrna så hände det mest otäcka och fantastiska på en och samma gång. Ikaros och Ozzy är ca 25 meter bort och leker. Helst plötsligt ser jag något röra sig 10 meter ifrån hundarna, det gör Ikaros också. Ikaros börjar springa efter vad jag tror är en jättestor hund. Jag börjar genast tjoa och vara rolig, samtidigt som jag gör det inser jag att det inte alls är en hund det är två rådjur. (Fråga mig inte hur jag kunde se fel, mitt ända försvar är att det var ganska mörkt) Ikaros som är påväg mot dom vänder sig om och kommer till mig. Gissa om jag var stolt!

I onsdags träffade jag och Ikaros Bob med familj, för lilla Bianca var så klart också med. Hundarna hade hur kul som helst, fast jag tror att Bob vill att Ikaros ska busa ännu mer än vad han gör. Bob är en riktigt bus galen hund! Björn och Linda ger Bob färskfoder så jag har verkligen tömt ut dom på så mycket information jag kunnat så nu känner jag mig mer än redo att byta. Hundrna ska bara få äta upp den mat vi har hemma först.

Dianas kamera har börjat busa lite med mig så bilderna blir suddiga. Diana vår allas teknikexpert ska kolla upp det men tyvärr blev bilderna lite ur fokus men jag visar några ändå.



Det finns inget som heter för stor pinne

"godis tack!"

världens mest stolta mamma...


...till en av världens sötaste bebisar


1 kommentar:

Anonym sa...

duktiga ikaros!